Underbara gräs

Foto: Emelie Magnusson, www.hundliv.webb.se

Äntligen har vi haft våran första träning på gräs. Helt underbart. Inget släpande av hinder, skönt att springa på och hundarna tar i det där lilla extra.

Kl 17.00 styrde jag och hundarna bilen mot Kungälv för att träffa Hanna, Rosa, Nettan, Andreas och Sonja hemma hos Sonja. Jag önskar verkligen att jag också kommer att få bo så fint någon gång i livet. Vi började med en liten promenad och sedan åt vi sushi som Rosa hade köpt med sig, tack!

När alla var mätta och belåtna körde vi ner några hinder till planen och sedan satte banbygget igång. Minna och Max anslöt efter en liten stund. Hanna och Rosa hade tagit med sig en klass 3 bana som vi skulle springa. Hundarna fick springa runt och busa lite medan vi människor byggde bana. Jag kände mig mest förvirrad när jag gick banvandring men fick tillslut till det. Egon var lite okoncentrerad idag. Sprang och kollade på annat emellanåt. Men vi fick till några bra grejer och jag är nöjd med dagen. Nettan hjälpte mig med slalomingången där vi hade störst problem. Det där osynliga kopplet har jag glömt bort totalt men när jag använde det så satt det som en smäck. Vi avslutade bra och det är det viktigaste. Tack tant Nettan!

När träningen var slut fick Egon och Zlatan busa lite. Hej vad det går när grabbarna sätter fart =)

Vi avslutade det hela med lite fika och skitsnack. En mycket trevlig vårkväll och vi hoppas på fler framöver. Tack alla för gott sällskap!

Skogshuggaren Egon

Idag tog vi sovmorgon allihop. När vi väl hade kravlat oss ur sängen åkte vi upp till klubben för att träffa Elin och hennes flickor för en långpromenad i skogen. Vi gav oss iväg på en tur som tog drygt 2 timmar. Det var hur skönt som helst. Hundarna busade runt som bara den. Egon tog årets första simturer i den fina sjön som vi gick längs med.

Väl tillbaka satte Elin och jag igång med skitjobbet. Att montera isär vår gamla balansbom. Det var lättare sagt än gjort kan jag tala om. Men Elin och jag i kombination slår aldrig fel. Vi kom på små kluriga lösningar på alla svårigheter som kom upp och tillslut låg balansen i tusen delar. Mission complete!!

Elin åkte hem för att göra sig vacker inför en dejt. Jag stannade kvar och väntade på Cecilia och Maggie som skulle upp och hålla kurs. Vi tog en lite promenad runt Ulla och sedan blev det lite träning för Egons del. Idag lite annorlunda. Vi körde mest lydnad. På planen står det ett par stubbar som Egon brukar göra konster på. Vi använde oss av den mindre varianten för att lära oss det ni kan se på filmen. 15 min senare hade vi resultatet som man ser på filmen =). Han är så himla rolig att jobba med, och jag tror att ni förstår varför.




Världens bästa Egon!!

Debut på tävlingsbanan

Trötta och nöjda efter en hel dags äventyr


Nybörjarklass hopp


Då var den gjord. Den stora dagen. Visst var vi nervösa men gud vvad kul det var. Första loppet var agilityklassen. Egon och jag hade anmält oss till nybörjarklasserna vilket kändes som en bra början. In på banan kom vi iaf och jag kände redan innan vi klev in att här kommer en herre med mycket spring i benen. Egon sprang några ärevarv både inne och utanför planen =). Inte helt oväntat. Andra loppet var hoppklassen och nu kändes han helt fokuserad på mig och på hindrena. Och j*vlar vad jag fick springa. Som ett skott satte Egon iväg i starten. Dock missade han ett hinder som inte syns på filmen pga dålig handling från min sida och på upploppet hade jag inte en chans. Två raka tunnlar efter varandra sätte fart på suget rejält när vi pratar om lilla Egon. Han drog på fel hinder och det resulterade i en disk. Men vi åkte därifrån som segrare iaf!! Han gjorde ett kanonjobb. Första gången på en tävlingplats, nytt folk, ny miljö, domare, speaker, nya hinder. Jag kan inte vara annat än nöjd. Han kommer bli farlig när han körs på gräs. Jag tycker han har varit snabb på grus men det var ingenting jämfört med på gräs. Så som sagt så var jag huuuuur nöjd som helst med min lilla prins. Han är ju trots allt världens bästa Egon!!

Uppdatering i filmer

Som ni nog redan har förstått så är ju inte jag den mest flitiga på att uppdatera den här bloggen. Skulle jag summera den senaste tidens träning skulle det bli ett oändligt långt inlägg som ingen orkar läsa ändå, så vi tar det i små filmsnuttar istället. Det jag kan konstatera iaf är att det går verkligen framåt. Nu ska bara Emma sluta springa som en kärring =P Enjoy!!

Framsteg i ösregnet....

En tupplur på badbryggan en skön sommareftermiddag. Snart är vi där!!


I torsdags vankades det träning. Wiiiihoooo!!! sa jag och Egon. Vi hämtade upp Hanna och Janis vid 17.30 och styrde sedan upp mot klubben. Det blåste en hel del och när vi var redo att ge oss ut på uppvärmningspromenaden satte regnet igång. Men som ni alla vet så finns det inget dåligt väder, bara dåliga kläder! Så vi traskade torsdagsrundan och hade det gott.

Väl tillbaka på planen byggde Hanna upp en kombination med ett halvt staket, gungan rakt ut i ingenstans, och slalom där vi skulle träna på att lämna hunden. Vi traskade runt en stund och funderade på hur vi skulle springa. Jag och Egon var först ut. Hej vad det går när Egon sätter fart. Men han är fortfarande svängbar. Gungan och slalom gick bra, han slutförde hindrena när jag låg bakom vilket var hela poängen och jag var jättenöjd med de bitarna. Sen kom vi till staketet. Att det ska vara så svårt Emma Nicklasson. Även fast jag har en Hanna som står och skriker "VÄND, VÄND, VÄND!!!! OFFENSIVT NU EMMA, OFFENSIVT!!!" så gör jag det ändå inte. Förbannat!! Nog om det, vi tog en liten paus och tittade på dem andra en stund. Jag var svettig efter min lilla runda men efter att ha stått i ösregnet, som förövrigt låg lodrätt, så kände jag att det började bli lite kallt. Första droppen rann längs vaden och det var då det kunde konstateras: Det finns dåliga kläder!! Men vad gör man inte för denna underbara sport.

Efter en liten paus körde jag och Egon slalom till staketet. Och nu jäklar hade Emma Nicklasson fått fart under fötterna. Bästa Elin jublade av förtjusning när fröken Nicklasson susade förbi och Egon låg som ett streck längs hindrena. Jag kan, bara jag ger mig f*n på det.

Två nöjda brudar i 20-årsåldern,åkte hem helt dränkta, en med byxorna nere vid föttern. Och tro det eller ej men idag blev det ingen fika =) Tack brudar för ännu en bra träning!!

Spårpremiär 2010

Äntligen kunde vi ge oss ut i spårskogen. Egon visste precis vad vi skulle hitta på och han var laddad till tusen. Han jobbade jättefint i svår terräng och löste det hela med bravur. Han är verkligen värd sin titel SVCH!!