fredag 15 januari 2010

Vila kan man göra i graven...eller??


Egon pussar på flickvännen Janis <3



Är nu inne på min sjätte jobbdag och det känns faktiskt av ganska rejält. Efter en intensiv långhelg på MyDog med tidiga morgonar och sena eftermiddagar känns det ganska tungt att gå upp och gå till jobbet. Efter promenader och aktivering av hundarna på eftermiddagarna är man så trött att man knappt orkar gå och lägga sig, hur det nu går ihop. Och än är det inte slut. Har fyra härliga jobbdagar kvar, ett årsmöte och lite annat småfix som ska avklaras innan jag kan vila ut.

När det känns såhär då börjar man tänka ganska mycket. Vad bra man har det egentligen. En mamma och en pappa (världens bästa) som stöttar och hjälper till med hundpassning och annat. En pojkvän som lagar mat och kommer med uppmuntrande tillrop när man behöver det som mest. Vänner (ingen nämnd, ingen glömd) som vill mig väl och som vill att man ska lyckas. Ett jobb man trivs med och som man faktiskt vill gå till på morgonen. Två underbara hundar som förgyller tiden med bara sin närvaro.

Efter att ha funderat lite och kommit fram till detta känns allt mycket lättare. Allt jobbigt och svart suddas bort och jag stöter bort sånt som får mig att må dåligt eller bli ledsen. Det rinner liksom bara av.

Igår gick jag och Hanna en långpromenad i vinterlandet runt Sisjön/Oxsjön. Det var skönt att prata om allt mellan himmel och jord och det kändes välbehövligt. Och man kan inte bli annat än på gott humör när man ser Egon och Janis komma i full galopp och leka jage.

Så för att citera en kär gammal hundvän: Man ska umgås med dem som prioriterar lika, och som vill samma sak med livet som en själv.

3 kommentarer:

  1. Jag tycker OM dig Emmaslemma!

    SvaraRadera
  2. Tjabba!
    Jag skulle vilja mejla till styrelsen... har lite funderingar kring det här med scandinavium...har funderat lite och det är lite märkliga saker...

    SvaraRadera