Falkenberg, in i dimman

I söndags var vi i Falkenberg och tävlade. 06.00 stog Linn och mamma Susanne på min parkering. Så snällt att man får skjuts =), riktig lyx. Vi åkte rakt in i en vägg av dimma. Stackars Susanne kunde inte se mer än ett par meter framför sig och kolsvart var det. För att inte tala om hur kallt det var. Hur som helst så kom vi fram säkert och vi hade det väldigt trevligt på resan.

Första klassen för Egon och mig var Hopp 1. Banvandringen kändes helt okej förutom slalomingången. Var lite kluven men bestämde mig till sist för två bakombyten. Egon var fokuserad idag men jävlar vad det går. Trots disk så var han med MIG och inte med sina älskade tunnlar. Kändes riktigt skönt att han till och med svängde för tidigt i ett bakombyte och fick en vägran. Nöjd efter första klassen laddade vi om inför agilityn.

Agility 1 var en svår med rolig bana. Dock släppte jag honom trots att han nästan tjuvade i starten och redan där hade jag tappat det. Det resulterade in en rivning av första hindret. Med ett bra drag under galoscherna missade vi slalomingången eftersom jag hamnade lite efter. Vi körde klart banan och sista biten gick riktigt bra. Jag var riktigt nöjd!!

Att ta med mig till träning:

- Köra fullt och offensivt!
- Vara konsekvent i alla lägen. Ingen självbelöning för Egons del. Han har en ful sak för sig varje gång det blir fel. Då sticker han till första bästa tunnel och belönar sig själv på så sätt. Detta är inte okej!
- Våga mer!

Sen är det bara att ut och tävla, tävla och åter tävla. Det är detta vi behöver träna på.

Så heja oss säger jag bara. Snart är vi där =)